chrillejuntunen
Landslaget ....
Igår spelade Sverige som bekant 0-0 mot Portugal på bortaplan och det var en vunnen poäng för vårt gulblå landslag där Danijel Majstorovic gjorde sin bästa landskamp hittills och förhoppningsvis slog sin in i startelvan framöver. Nu har vi fler alternativ på varje plats än någonsin förr och det ser väldigt intressant ut med många yngre, hungriga killar. Jag tänkte här nedan gå igenom de olika spelarna som jag anser borde konkurrera om platserna och deras styrkor och svagheter.

                                                                                               MÅLVAKTERNA:

Andreas Isaksson (PSV Eindhoven): Given 1:a i landslaget, efter en snabb sorti ur Champions League verkar han ha hittat formen igen och gjorde en stabil insats mot Portugal. Stark på långskott och är stor och svårpasserad, dock är han inte direkt vidare bra på fötterna och kan ibland vara lite flaxig i luften. Isaksson lär vara given 1:a i ett par år framöver.

Eddie Gustafsson (Red Bull Salzburg): Gustafsson är tillbaka i landslaget efter en stabil insats i Tippeligan (Norge) och en flytt till RB Salzburg i Österrike, slåss med främst Johan Wiland om platsen som back-up till Isaksson. Fick chansen sen Rami Shaaban skadade sig förra säsongen.

Johan Wiland (FC Köpenhamn): Var länge allsvenskans bästa målvakt och har äntligen fått chansen till proffsspel i nordens största och bästa? klubb FC Köpenhamn. Wiland gör sällan en dålig match och slåss främst med Gustafsson om platsen bakom Isaksson.

Utmanarna: John Alvbåge (Örebro SK), Johan Dahiln (Lyn).


                                                                                        YTTERBACKARNA:

Mikael Nilsson (Panathinaikos): Ordinarie högerback som gjort en stabil insats i sin grekiska klubb, ryktas med jämna mellanrum vara på väg hem till allsvenskan. Är snabb och duktig passningsspelare, kommer gärna med i offensiven, är dock sämre huvudspelare och ska inte spela markeringsspel.

Erik Edman (Wigan): Edman har varit skadad en längre tid och är nu tillbaka och slåss om platsen som vänsterback, det som talar för honom är hans rutin och vana av att spela i turneringarna. Har dock fått väldigt tuff konkurrens om platsen och jag tror att Edman snart får lämna platsen ifrån sig till någon av uppstickarna. Är naturligt vänsterfotad.

Fredrik Stoor (Fulham): Stoor gjorde allt rätt inför EM i Tyskland och blev uttagen i truppen och gjorde en stabil insats när han fick spela, flyttade därefter till England och har inte fått någon speltid i Fulham. Fredrik tycker om att komma i offensiven, har ett bra tillslag med högerfoten och är snabb, orutinen lyser igenom ibland och han har tappat sin plats pga för lite speltid i klubblaget. Dock är han en back för framtiden.

Behrang Safari (FC Basel): Safari lämnade Malmö FF och blev snabbt ordinarie i schweiziska FC Basel (Majstorovics gamla klubb) där han springer längs vänsterkanten och slår inlägg mot anfallarna. Safari är en duktig ytterback i offensiven men har brister i det defensiva markeringsspelet och får ses som en spelare för framtiden att konkurrera om en vänsterbacksplats. Är precis som Edman naturligt vänsterfotad vilket talar till hans fördel.

Mikael Dorsin (Rosenborgs BK): Dorsin har tappat sin plats i landslaget vilket jag i alla fall tycker är förvånande, han visade under 2008 att han klarar av spel på högsta nivå (Champions league) och gjorde stabila insatser både mot Valencia och Chelsea. Är enligt mig ett av de främsta alternativen till vänsterbacksplatsen. Precis som Edman och Safari är han naturligt västerfotad vilket ses som en fördel hos en vänsterback.

Adam Johansson (IFK Göteborg: Adam har gjort en kometkarriär i landslaget, blev uttagen i truppen som i januari åkte till USA (nordiska spelare) och har därefter visat framfötterna så pass att han fick en startplats mot Portugal, på fel sida (vänster) och gjorde en fin insats mot världens bästa Ronaldo. Främsta utmanare till Mikael Nilsson på högerbacksplatsen och lär ta över när Nilsson flyttar hem och Adam flyttar ut. Kan i framtiden få tuff konkurrens av Fredrik Storr om den senare hamnar i en klubb där han får lite speltid.

Utmanarna: Fredrik Stenman (FC Groningen), Max von Schlebrügge (Bröndby IF). Oscar Wendt (FC Köpenhamn),


                                                                                        MITTBACKARNA:

Olof Mellberg (FC Juventus): Olof har utvecklat sitt passningsspel sen flytten till Italien och efter en sämre start och inte speciellt mycket speltid i CL har Olof spelat och gjort det bra i den svartvitrandiga dressen. Olof är en ledargestalt och snabb, stark i huvudspelet, svårpasserad och en bra markeringsspelare. Olofs svagheter ligger i spelet med boll och han ska inte sköta uppspelen i landslaget. Sjunger dock på sista versen i landslagsdressen.

Petter Hansson (Stade Rennes): Petter har länge varit ordinarie sidan om Olof men börjar känna flåset bakifrån av de spelare som utmanar, främst Majstorovic. Petter är en duktig huvudspelare och stenhård i kroppen, gör ibland rena chansbrytningarna och ska inte han heller sköta landslagets uppspel då han inte behärskar spelet med bollen. Precis som Olof tror jag att han är inne på slutet i sin landslagskarriär.

Danijel Majstorovic (AEK Aten):  Visade i matchen mot Portugal att han vill ha platsen sidan om Mellberg, Danijel satte inte en fot fel och stoppade inlägg efter inlägg och imponerade stort på alla som såg matchen. "Maestro" som han kallas i Malmö är även han en duktig huvudspelare och farlig på offensiva fasta situationer då han ofta får sin rakade hjässa på bollen, är den av de hittills nämnda mittbackarna som är bäst på spelet med boll och är även han stenhård i kroppen. Dock 31 år och spelar nog endast ett par år till.

Andreas Granqvist (FC Groningen): Granqvist gör det bra i holländska ligan och räknas av förbundskaptenerna som fjärde mittback, är skolad i samma skola som många av de yngre spelarna och behärskar därför spelet med boll på ett annat sätt än de tre äldre konkurrenterna. Kommer att vara ett av de främsta alternativen som mittback när Olof, Petter och Danijel lagt av i landslaget. Lyckades inte i Premier League och jag ställer mig frågande till hur han lyckas i någon av de andra stora ligorna?

Jonas Olsson (West Bromwich Albions): Jonas har inte fått chansen av förbundskaptenerna men hålls av mig högt som mittback, gör ofta stabila insatser i Premier League där han ställs mot många av världens bästa anfallare vecka efter vecka. Jonas är stark i huvudspelet och i spelet man-man, behärskar spelet med boll och sköter de flesta uppspel i sitt klubblag. Det smäller högre i mina ögon att v ara ordinarie i Premier League (även i ett bottenlag) än att vara ordinarie i den holländska ligan (Granqvist). Kan dock vara lite opolerad och ta en del gula kort. Jonas är dessutom naturligt vänsterfotad och stenhård i kroppen, är en stor pådrivare och ett lagkaptensämne.

Utmanarna: Max von Schlebrügge (Bröndby IF), Mikael Antonsson (FC Köpenhamn), Mattias Bjärsmyr (IFK Göteborg).


                                                                                         YTTERMITTFÄLTARNA:

Sebastian Larsson (Birmingham FC). "Seb" är en duktig tvåvägsspelare och har nog landslagets bästa frisparkar, är fostrad i Arsenals ungdomsakademi och kan spela både på kanten och i mitten (defensivt). Spelar i engelska andraligan men det borde inte ses som en nackdel. Kommer att ingå i landslaget i många år framöver och fortsätta utveckla sina frisparkar.

Samuel Holmén (Bröndby IF): Samuel har slagit sig in på en kant i landslaget och gjort det riktigt bra, varit ordinarie i stort sett hela VM - kvalet och kryddat detta med ett mål hemma mot Ungern. Är duktig både offensivt och defensivt och kommer gärna löpandes i djupled, saknar precis som "Seb" rutin men lär även han ingå i landslaget i många år framöver.

Christian Wilhelmsson (Al-Hilal): "Chippen" flyttade förra året till den saudiska klubben Al-Hilal och då trodde många sk experter att han skulle tappa sin plats i landslaget, dock har han behållt formen i Saudiarabien och stannat kvar i landslagstruppen. Den mest tekniska av våra mittfältare och har en enorm speed som talar till hans fördel i spelet man mot man. Har dock en viss förmåga att försvinna från matcherna om spelet inte hamnar på hans kant och är inte den bästa spelaren i närkamperna. Har mest rutin av yttermittfältarna och lär nog ingå i landslagstruppen ett par år till i alla fall.

Rasmus Elm (Kalmar FF): Har av förbundskaptenarna placerats på en kant i landslaget och det lär nog vara där han främst konkurrerar i blågult, har en fördel av sitt enorma inkast som leder till målchans varje gång. Är tillsammans med Adam Johansson den stora kometen i årets trupp och lär bara bli bättre och bättre ju mer han får spela, är redan nu tongivande i Kalmar FF och lär snart bli proffs. Lär precis som de ovanstående yttrarna slåss om en plats i många år framöver och snart vara ett av huvudalternativen.

Petter Andersson (FC Groningen): Ses som många som ett av de stora framtidsnamnen och är en av de spelare jag gärna ser mer av i landslagsdressen. Jag har inte sett Petter spela tillräckligt mycket för att bedömma honom ordentligt men kan i alla fall skriva att han är kvick och ett framtidsnamn.

Alexander Farnerud (Bröndby IF): "Alex" flyttade hem till danska ligan för att få speltid och har hittills hunnit med att sätta en straff mot Juventus och åka på landslagets januariturne, är en av de spelare som ligger precis på gränsen till truppen. Alexander besitter en fin teknik och ett bra tillslag, är dessutom som enda av yttrarna naturligt vänsterfotad och kan även sköta de fasta situationerna. Som svaghet får jag nämna att han inte är så stark i kroppen men lär nog ingå i truppen i framtiden, kanske som ersättare till "Chippen" när han lagt av?

Utmanarna: Kennedy Bakircioglu (AFC Ajax). Andreas Johansson (Ålborg),


                                                                            INNERMITTFÄLTARNA:

Anders Svensson (IF Elfsborg): Svensson har de senaste åren utvecklat sitt defensiva spel och ses av många som en naturlig ersättare till Tobias Linderoth, Svensson är landslagets förmodligen bästa passningsspelare och har ett bra skott utifrån, kommer dock inte till skottläge lika ofta i sin defensiva position. Glidtacklar och använder kroppen på ett helt annat sätt än förut och är en av kuggarna i det svenska spelet.

Kim Källström (Lyon): Kim eller Anders? Anders eller Kim? Mot Portugal visade kombatanterna att dem kan spela tillsammans på mittfältet och ingen saknade skadade Linderoth. Kim har en riktig vänsterslägga som han avlossar med jämna mellanrum men tyvärr alldeles för sällan, visade mot Österrike att han även kan sätta dit frisparkar inte enbart på kraft. Har härliga spelvändningar med sina krossbollar och lär vara en viktig kugge i landslaget i framtiden, kanske en blivande lagkapten?!

Tobias Linderoth (Galatasaray): Tobias har förhoppningsvis gjort sitt i landslaget efter en långvarit skada och dåligt med speltid i sin turkiska klubb, dessutom har Anders och Kim klivit fram i defensiven och visat att bägge två kan ersätta "Tobbe". Så tack för allt du har gjort i svenska landslaget Tobias men nu är det dags för dig att lämna över till bättre alternativ.

Rasmus Lindgren (AFC Ajax): Rasmus är även han en av de nya spelarna i landslaget och visade i sin match mot Holland att han håller på denna nivå även i blågult. Rasmus är tekntisk och fostrad i Landskrona BoIS ungdomslag tillsammans med tidigare lagkamraten Alexander Farnerud, Rasmus lär i framtiden vara en av de spelare som landslaget bygger kring och det är därför viktigt att han får chansen fler gånger inom kort.

Daniel Andersson (Malmö FF): "Sidleds-Danne" har fått mer och mer uppskattning av fler utanför Malmö och har när han vikarierat för Linderoth egentligen aldrig gjort bort sig. Är en pålitlig lagspelare och oerhört viktig med all sin erfarenhet och rutin från de viktiga landskamperna och proffslivet, fyller dock 32 i år och börjar nog se slutet på sin landslagskarriär.

Viktor Elm (Heerenveen): Viktor har gjort succé i Herenveen som anfallare!! vilket inte är hans naturliga plats, lämnade guldvinnande Kalmar FF och lär utvecklas ytterligare i Holland och ta upp kampen om den offensiva platsen i landslaget.

Andreas Johansson (Ålborg): "Adde" har i Champions League fått mäta sig med de största och visat att han håller för uppgifter på den nivån. Andreas är inte ordinarie i landslagstruppen och kallas oftast in när någon annan får lämna återbud men gör det bra när han får chansen. Kan även användas som alternativ på en kant.


                                                                                          ANFALLARNA

Zlatan Ibrahimovic (FC Inter): Vad kan man säga om den störste som inte redan är sagt? Zlatan har en underbar teknik, är snabb och hård i kroppen och har senaste åren utvecklat sitt huvudspel och målskytte, ligger för tillfället på en delad första plats i den italienska skytteligan. Zlatan ÄR Inter och utan Zlatan har laget inget anfallsspel då allting bygger kring den långes intelligens och förmåga att hitta på det oväntade. Zlatan har dock aldrig lyckats i Champions League och om han vill vara med och slåss i slutet av den turneringen så måste han byta klubb snarast, jag hade gärna sett honom i FC Barcelona där han kan bli lekkamrat med Leo Messi, Bojan Krkic och de andra spelarna i den spanska storklubben.

Henrik Larsson (Helsingborgs IF): "Henke" är den största målskytt vi haft i svenska landslaget någonsin (gjort mål i flest mästerskap av alla), numera är hans roll mer framspelarens. "Henke" har stor respekt med sig hos motståndarna och "alla" vet vem han är, "Henke" kämpar för laget och jobbar hårt i defensiven, är en säker straffskytt och har tappat lite av den speed han hade när han var yngre, 37:åringen har även spelat innebandy på elitnivå under vintern. Är förmodligen inne på sista året i landslaget om vi inte kvalificerar oss till VM i Sydafrika.

Johan Elmander (Bolton Wanderers): Elmander är en kämpe som springer, springer och springer men sällan får ut något för allt sitt slit. Är en typiskt djupledslöpare och bra som targetplayer men måste bli säkrare i avsluten och på att ta sig till avslut på egen hand, är väldigt beroende av inspelen från medspelarna. Har en knacklig säsong i Bolton bakom sig och jag tror inte att Premier League är rätt liga för Elmander. Får ses som 3:e forward i landslaget.

Markus Rosenberg (Werder Bremen): En av mina favoriter och jag rankar honom före Elmander, Markus är även han en djupledslöpande forward och gör fler mål än Elmander, speciellt i sin tyska klubb. "Mackan" får inte många chanser i landslaget och därför är det svårt att lyckas när väl får chansen, är dock en anfallare för framtiden och fortsätter han göra mål i Tyskland så kommer chansen snart.

Markus Berg (FC Groningen): Markus den yngre gjorde tidigare mål på allt i sin holländska klubb, har dock tappat lite i målsnittet och om det beror på honom eller om medspelarna inte sätter honom i lika bra chanser längre vill jag låta vara osagt. Är även han en djupledslöpande forward och kan slå igenom i sommarens U-21 EM om han får chansen där.

Daniel Nannskog (Stabaek): Nannskog öser in mål i Tippeligan (Norge) och har fått chansen i landslaget i år, kallades in mot Portugal när Rosenberg lämnade återbud och det är nog denna roll Nannskog får stå ut med, som ersättare när andra tackar nej/lämnar återbud. Börjar precis som "Henke" komma till åren (är 34 eller 35) och är även han väldigt lättränad. Lever mycket på sin snabbhet och kan göra mål från alla vinklar, är dock väldigt enbent och det ligger honom nog en del i fatet.

Henok Goitom (Valladollid): Ingen favorit hos förbundskaptenerna men efter 9 fullträffar hittills i La Liga borde han i alla fall få chansen att visa upp sig i landslaget. Det borde smälla högre att göra mål i ett spanskt mittenlag än att inte göra mål i ett engelskt bottenlag men tydligen ser inte förbundskaptenerna det på samma sätt. En forward för framtiden och förhoppningsvis kan han få chansen när "Henke" och Nannskog inte längre är aktuella.

Utmanarna: Ola Toivonen (PSV Eindhoven),


Kom gärna med kommentarer om det jag skrivit, andra spelare ni hade kunnat tänka er att se i truppen eller spelare som ni inte håller med om bör ingå i landslaget.